Du, Jag och Nynäshamn
Jag ville fly, ta mig härifrån, gömma mig från den gråa vardag jag var övertygad att det innebar att stanna kvar. Har jag blivit vuxen eller har jag insett något jag bara inte förstod innan? Låt mig berätta en historia fylld med personliga insikter och styrkan i gemenskap.
För några månader sedan fick jag för första gången möjlighet att dela med mig lite av vad jag tycker är viktigt här i livet inför ett gäng av kommunens företagare nere på Skärgårdshotellet i Nynäshamn. Jag hade bjudits in för att hålla en “inspirationsföreläsning” om gemenskap, framsteg och styrkan av att arbeta i nätverk – men om jag ska vara ärlig så gick nog jag därifrån minst lika (om inte mer) inspirerad som dem jag var där för att inspirera. Det är lite så livet ska vara kan jag tycka; ge, få och lär dig mer om dig själv på samma gång.
Vare sig du var där eller ej är detta något jag skulle vilja dela med dig då det idag är om ännu mer aktuellt än det var för bara en kort tid sedan. Men innan jag fortsätter vill jag varna dig som läser. Det som kommer strax kan chockera, eller uppröra men jag lovar, det hela har ett lyckligt slut – som de bästa historierna oftast har.
Jag brukade avsky den här kommunen. På riktigt. Jag var en av dom som bara var tvungen att ta mig härifrån och var spelade under en period ingen roll. Bara bort, för allt och alla som fanns här innebar bara grå vardag och helt utan någon mening. Min mening fanns någon helt annanstans och jag skulle jaga den orkeslöst till jordens ände. Fanns den på andra sidan Sverige? Kanske nere på kontinenten? Nej, självklart! Den fanns där borta på andra sidan atlanten i landet som fick mina ögon att glittra; USA.
Känner du igen dig? Har du också färgats av tonårsminnen eller andra upplevelser och såg världen och kommunen i svart och vitt under en period? Du kanske fortfarande gör det? Det här är ju inte något som står ut för Nynäshamn i sig, inte på något vis. Runt oss alla vare sig du sitter i norra Sorundas skogar som jag gjorde eller mitt i Göteborg eller Österlen för den delen, så kan människor uppfyllas av den känslan; “Här finns inget, där borta finns allt”.
För att göra en lång historia kort, jag kom aldrig härifrån. Flera av mina vänner gjorde det, men inte jag och under en kort period då det verkade som att alla flydde var det ganska svårt att hantera det. Det kändes som att jag själv stod kvar och stampade eller till och med gled baklänges medan mina vänner levde ”otroliga” uppfyllande liv som jag ”bara kunde fantisera om”.
Jag hade blivit helt blind för det faktum att livet sker här med. Otroliga saker händer här med och livsförändrande upplevelser finns här med. Inte BARA ”där” ute . Jag håller inte det ena över det andra på något vis eller skattar något högre. Bara det faktum att det finns arbete att göra här med, möjligheter att ta och nätverk att utforska, här med.
När jag ser på Nynäshamns kommun idag med mina 33-åriga ögon ser jag rå potential. Sån potential man bara läser om och drömmer ihop. Både utifrån vårt läge där den stora staden ligger nära men inte för nära. Där Havet, skogen och naturen alltid finns i närheten och gör sig påmind. Men också hur människorna som lever och verkar här, individer som faktiskt fortfarande brinner för det de gör och vill fortsätta göra det om möjligheterna finns.
Nynäshamn är en liten kommun utan någon naturlig granne åt ena hållet på grund av havet och det kan ses som något negativt. ”End of the line”, slutet på linjen, “se Nynäshamn och dö”.
Det är väl det omvända? Eller hur? Vi kan ju just på grund av detta enas i en stark sammanhållning som vill kommunen det bästa. Du som företagare eller invånare har ju säkerligen redan en relation till många av företagen som är aktiva i ditt närområde.
Du kanske ser deras bilar, lokaler eller anställda dagligen och du vill säkert att det ska gå bra för dem. Om vi tillsammans kan hjälpa dem att utvecklas och bli ännu bättre så innebär det första stegen på en gemensam och otrolig resa, en resa som inspirerar oss alla. Något som kommer gynna HELA kommunen i slutändan.
Att bo i en mindre ort, med ett mindre nätverk är ingen svaghet.
Inte om man vill ta sig framåt, utvecklas och göra framsteg. Det är just DET uttrycket “framstegskultur” handlar om. Konceptet och tanken vi på First Light brinner för; Inspiration i framsteg och framsteg ur inspiration. Jag talar om det dagligen och kommer fortsätta göra det.
Du och jag kommer ta oss framåt, vi kommer utvecklas och vi kommer göra framsteg – tillsammans. Kom ihåg det idag, imorgon men även när den krisen som råder har lagt sig. Ta hand om dem som finns runt dig för du gör den här resan tillsammans med dem vare sig du är medveten om det eller inte. Stöd lokala företag, bygg broar och så fort vi får det igen – ge varandra en stor kram.
